Bearbetning och blicken framåt.

Länge sedan nu jag skrev men jag har behövt denna tid och behöver den även ännu. Vissa dagar mer och andra mindre.
Sist jag skrev kände jag en enorm sorg och saknad, det gör jag fortfarande men det blir bättre, iallafall vissa dagar.
Sorgen och saknaden kommer nog göra ont en låång tid framåt men som jag skrev ovan den kommer bli bättre, jag måste bara hålla ut och fokusera på det jag älskar så som mina hundar, min sambo och mitt älskade företag.

Veckorna innan min pappa somnade in, ställde jag en fråga till honom som jag villa ha råd om.
Frågan var om det var smart att söka tjänstledig och på heltid istället hålla på med mitt företag, komma igång med det och få det i rullning.
Hans svar var ja.
Alltid och jämt har jag frågat pappa om råd när det gäller allt och när han svarade att han tyckte att tjänstledighet är en bra idé så var det inget att tveka om.
Att ha pappa, vart han än är bakom mig i det här har gjort att jag vågat ta steget och känner mig stark.
Tack älskade pappa!

Nu går det dagar då allt flyter på och jag känner lyckan rusa, när det händer vet jag att pappa är med mig. Dessa dagar skriver jag så att tangeterna glöder och träff med hundägare bokas in, kurser planeras in och pluggandet går som på räls.
Men så kommer dagar då allt blir svart, dagar då sorgen inte längre går att hållas borta. Jag vet att dessa dagar behövs också, att få släppa ut all sorg så att dom bra dagarna kan komma tillbaka.

Mitt företag är nu igång, har ägnat 100% till den sen den 1 juni och jag älskar det!
Och vilken respons jag har och haft, massa praktikhundar som behöver hjälp och även kurser som är igång. Följare och likes. Detta kommer att bli bra, jag kommer att klara detta!
Och jag har mycket att tacka min älskade pappa för, förevigt tacksam pappa!


           "When you have someone you love in heaven, you have a little bit of heaven in your home"


 

Kommentera gärna: